nån reser och nån blir kvar. guds ära till dem som stannar och bär de döda till sin grav.
det är en obeskrivlig känsla att möta elever som är inspirerade och som inte vill gå ifrån hallen även fast lektionen är slut. det är en obeskrivlig känsla att möta elever, i det här fallet vuxna människor, som tackar nigande efter en lektion för att de har haft så roligt.
fick uppleva båda delarna idag. eller ja, först hade vi ett gäng omotiverade ettor som väl aldrig sett en volleyboll. det köper jag gärna, man kan inte kunna allt. men har man släpat sig dit till 08.10 och dessutom åkt buss en bra stund innan det, så tycker jag i alla fall man kan försöka.
efter lunch skulle vi ha två klasser. en fbk, förberedelseklass med väldiga brister i språket, och en iv-klass. iv-klassen uteblev då den tjej som omkom tidigare i veckan var deras klasskamrat. istället blev det friidrott med 1 utländsk tjej och 4 utländska killar. den enda jag vet var han kom ifrån va erik i bayern münchen-tröja. i vilket fall som helst. vilka ungar! de fattade inte hälften av va jag sa, men skrattade och hade roligt hela lektionen. och skulle hela tiden "bara en gång till så det blir längre". underbart!
innan vi gick hem hade vi också "fysisk aktivitet" med ~10 personer som läser sfi (svenska för invandrare) och med andra ord inte heller har så vidare bra kunskaper i svenska. vi kom fram till att badminton borde vara en bra grej, pulshöjande och inte så svårt att förklara. efter viss skepsis spelade allihopa, och alla ville möta mig och erik. ååååh! det var så roligt! tänk om mina elever tackade mig för att de fick vara på lektionen istället för att säga "jag har glömt kläderna idag" (också) eller "vi ska väl inte spela volleyboll nästa vecka med va?". ska fixat ska jag. och oj vad jag önskar jag får vara med när vi ska åka skidor!
nästan dagligen funderar jag på hur jag var som elev, i idrott främst. det är situationer flera gånger om dagen som man undrar hur man själv agerade i. rätt intressant. en sak som är säker är att jag aldrig varit lika tuff som tjejerna i filipstad som röker på väg från idrotten. dåligt av mig.
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag hoppas mina framtida barn får dig till idrottslärare.
Trackback
